mörka tankar...

..undrar om det är så att man går i faser när det gäller att sluta röka? precis som vid olika händelser i livet?

Idag har hittills varit en dag av stor pessimism!! Tänker en massa på hur gott det är att röka och på hur oändligt besvärligt det är att slute!!! VARFÖR ska det vara så svårt!!! Jo jag vet, det är det man får stå ut med för att ha varit rökare i 20 år!! Fattar inte hur jag har kunnat röka så länge!
Det värsta är att jag gick igenom sluta röka fasen när jag var gravid både första och andra gången och rökte inte varken under graviditet eller amning, naturligtvis....men sen är man idiotisk och börjar igen!!! VARFÖR!!! det hjälper ju inte precis barnen att jag fortsatte röka under hela deras uppväxt! Jag kan bara hoppas att jag kan vara en förebild på annat sätt och hoppas att de aldrig börjar med det eländet!

Som ni förstår så är jag oerhört splittrad idag! Å ena sidan vill jag inget hellre än att röka för det är ju såååå gott, eller??? och å andra sidan vill jag inget hellre än att faktiskt klara av att sluta! Vilken oerhörd känsla det skulle vara att faktiskt sluta :) att inte lukta skit längre utan faktiskt lukta gott och att kunna känna andra lukter och att kunna andas klart igen :)

misstänker att alla tankar kommer idag då jag nu bara rökt 1-2 cigg per dag sen en dryg vecka tillbaka! Idag tog jag steget ordentligt och har än så länge (nu är kl. 10.45) inte rökt ett enda bloss :) DET känns suveränt!

Nu ska det bara fortsätta så resten av dagen :)